Jul, jul strålande jul

Vi ska fira jul hos A morföräldrar i år. Och juldagen ska barnen tillbringa hos sin pappa, sedan på annandagen ska vi till mina föräldrar. Jag är helt slut. Dräneras av energi varje gång jag ska göra någonting. Det spelar ingen roll om det är hemma, borta, med vänner, familjen eller bara A och jag... 
Är nervös inför måltiderna, eftersom A inte kan äta annat än flytande kost så blir det hela mkt mer komplicerat. Hoppas det finns något på julbordet han kan äta! Jag tror jag blir tokig:( Hoppas jag får styrka och energi inför julhelgen... 

Kom igen då!

Nu måste jag ta tag i julen! Vill bli julinspirerad! Jag vill verkligen att det ska stå en fint smyckad gran i huset, dofta av härliga pepparkakor och griljerad skinka, julmusik och inslagna julklappar... Vad är det för fel på mig?! Varför orkar jag inte bry mig?? Det har redan varit snö på marken i över en månad nu, och affärerna är sprängfulla med julpynt och julklappstips, men vad gör jag; jo, nämnligen ingenting!
Orkar ingenting, sover och gråter... Fy vad patetisk jag är!

Gissa vad vi gjorde en vanlig lördagskväll?

Fick åka till barnavdelningen med A i lördags kl.21. Han fick återigen problem med att svälja maten, ingen luft och fick panik... Detta hände i fredags kväll med. Fast hos en kompis som han skulle sova över hos, vilket slutade med att han fick åka ambulans till akuten... 
Stackare! Han var så rädd och visste inte vad som pågick. En helt ny upplevelse för oss alla. Det togs prover, palperades och pratades om ev. orsaker till uppkomsten av detta, men inget onormalt påvisades.
Slutligen fick han även röntga magen, så hittade man en av orsakerna till att han mådde så dåligt. Han led av obstipation. Så nu kommer han behandlas mot förstoppning i första hand, sedan får vi se... 
 

Förbannade snö!

Är så arg, alltid är det något som krånglar! Idag hade vi bokat tid för värdering av huset så att vi kan få ta ett banklån till avloppskostnaderna. Men eftersom det snöar som aldrig förr är det inte möjligt att komma hit idag! Det finns inte en chans att man kommer helskinnad ut från stora vägen och hit ut, halt som attan är det med. Med andra ord så blir det ombokning av värderingen och utvecklingssamtal som vi skulle till på skolan. 
Nu räcker det med snö!

Hälsningar från Bangkok

Min storebror skrev en liten hälsning från Thailand där han befinner sig under jul & nyår.

Godissugen?

GI-Godis: Chokladbollar

100 gram smör
2 matskedar kakao
1 dl riven mandel / eller hackade nötter / eller kokos
1 dl solrosfrön eller sesamfrön
1 dl sojaprotein eller sojamjöl

Blanda alla ingredienser och forma dom till bollar.
Rulla sedan bollarna i kokos, kakao, sesamfrön, mandel eller nöthack.
(Annars kan du rulla degen i “korvar” och sen skära dom i bitar.)

Ställ sedan in dom i kylen och låt stelna.

The White Stripes rocks!

Love them! So here it goes...

Stojjigt & högljutt

Så var det min tur att få hjälpa till på fritidsgården... Det var ett tag sedan sist, men av olika orsaker har det inte gått förrän nu. Hade naturligtvis huvudverk hela dagen innan jag gick dit och kan lugnt säga att den inte blev kurerad då jag var där. 
Men, men där var jag iaf, för att hjälpa till med att: ta fram alla spel och redskap, plocka fram allt som tillhör kiosken, förbereda i köket, koka kaffe... Sedan dyker ungarna upp, barnen prickas av, mat ska värmas och soppa lagas, godis köpas och pingisrack lånas. Ena stunden är det rätt så stressigt med alla ungar som står i kö och andra stunden så försvinner nästan alla ut på gården för att förmodligen åka pulka och snowracer... Sedan ska allt plockas undan igen och städa golven och toaletterna samt tömma soporna. Efter 4,5 timmar så är jag iaf helt seg och vill inget annat än att åka hem och lägga mig! Go natt...

Då var vi där igen...

Det är alltid lika svårt att acceptera viktuppgång. Speciellt när man är gravid eftersom det är oundvikligt. Jag HATAR att gå upp. Dels för att jag har kämpat så med vikten hela mitt liv men också för att hur andra dömer mig pga mitt utseende. Jag är inte ensam om det, jag vet, men det stör mig! Annars kan jag tycka att det är så fint på andra gravida mammor med magen, men inte på mig. Konstigt.  
Jag inser ju att det inte går att undgå just under graviditeten för att bebisen växer, blodflödet ökar och man samlar på sig vätska osv. Men jag VILL inte gå upp! Får ångest över hur stor och otymplig jag är, känner mig ful och osexig!

Ibörjan av graviditeten var jag så extremt trött att det inte var möjligt att träna på gym längre. Vilket var en stor besvikelse för mig, eftersom A och jag äntligen hade fått in en så bra rutin på att träna 2-3 ggr i veckan och promenader varje dag under hela våren/sommaren. Sedan har jag bara orkat promenera 1 1/2 timme varje dag och det är inte tillräckligt för mig!  
Detta resulterade givetvis i att jag har förlorat i muskelmassa och gått upp i vikt. Avskyr att inte kunna få på sig sina vanliga kläder och tvingas köpa större storlekar... 
Det får man ta tag i igen efter barnet är fött och börja träna, och så har jag också gjort efter 1:a & 2:dra barnet och tappade all extra vikt relativt fort med kost och löpträning. MEN efter den 3:dje gick jag istället upp! Så jag försöker att inte gå upp så mkt nu. 
Suck! Viktigast är ju att bebben mår så bra som möjligt och växer normalt, men jag kan inte sluta nojja mig!